Rådjurens fiende..?

På väg hem ifrån skolan imorse ringde plötsligt mobilen och en jagad mamma hördes i högtalarn: "Amanda han kommer ju inte när jag ropar på honom, han skiter fullständigt i mig!! Han sprang ner för slänten plötsligt och då såg jag två vita rumpor springa iväg!!" Med andan i halsen säger jag: "Va? Men han sprang väl inte efter?" varpå mamma tack och lov förklarar att nädå, han sprang inte efter men han struttar omkring nere i skogskanten och vill inte komma in. "På med högtalartelen" säger jag och får sedan ropa för allt vad jag har genom telefonen. Tricket funkade utmärkt och strax var Buddy inne i huset igen.

Så nu har han minsann kommit på att rådjur existerar. Grymt glad att han inte stack efter, men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden nu när han väl har fått upptäcka dom. Blir till att lägga lite extra tid på inkallningsträning i skogen tror jag och förbudsövningar framöver bara för att säkra läget liite i alla fall!


I övrigt har vi haft en skön dag idag. När jag kom hem från skolan fick han leta godis på golvet, lösa problemet med godis gömt mellan två lådor och godis under en låda. Jag lärde honom också att "städa" nästan fullständigt. Han är inte helt hundra än på vad han ska göra, men absolut 98% säker så snart kan jag sätta kommando på det. "Rulla runt" kan jag nog också sätta kommando på snart samt "Dansa". Vi provade också på att vara cirkushund, då ska Buddy hoppa upp på min rygg när jag står på alla fyra. Buddy fnös och låg mest på golvet och försökte rulla runt istället. Ibland lade han sig mitt emot mig och stirrade uppkäftigt på mig samtidigt som han jamande förklarade att jag betedde mig ytterst underligt där jag kröp om kring på golvet med knäckebröd på ryggen ^^. Det slutade med att jag låg i en hög på golvet och skrattade åt min lilla filur som i sin tur passade på att brotta ner mig :P.

På vår långpromenad hade jag kycklingleverpastej i ena fickan och vanligt hundgodis i andra. Varje människa som plötsligt dyker upp får Buddy leta godis i marken för och varje hund vi ser får Buddy äta leverpastej för. Det går faktiskt superbra! Ja alltså, resultatet har jag ju ingen aning om än men dyker leverpastejen upp så är det den, och enbart den som gäller för Buddy. Idag gick vi förbi en kvinna och henne inte särskilt hundglada cockerspaniel som satt fot vid sidan av kvinnan. Jag ledde förbi Buddy med leverpastejen i munnen bara med någon meter i mellanrum medan cocker satt och morrade åt stackars Buddy :P. Buddy var tyst och åt sin pastej med kärlek i blicken! Skönt, jag tror verkligen att detta kan göra tricket!

Vi stannade ockå utanför Ica där vi körde mer passivitetsträning vilket jag måste säga gick bättre än förväntat med tanke på tidigare erfarenhet. Visst pep han men han skällde inte på folket som gick ut och in och tillslut satte han sig faktiskt ner och bara tittade också. Då var jag snabb som sjuttton med att belöna och gå därifrån så att vi faktiskt hade en lyckad träning i fickan med oss hem.

Vi gick vidare och Buddy fick även testa sina balanskunskaper genom att klättra upp för en stockhög (jag kollade nogrannt först att ingen stock var lös och kunde börja rulla, dom var rätt så ihopfrysta allihop). Det var kämpigt tyckte Buddy att ta sig ut på den högsta stocken och stå i balans där när man inte hade någon mark nära under. Men han gjorde det! Efter många om och men..

Ja, idag var en bra dag helt enkelt!