Japp, verkar som om den lille har äntrat en ny fas.
Ibland cyklar vi ner till en sjö här i närheten och promenerar lite. Buddy brukar gå lös och det har oftast gått prima.
Men idag förstår ni, var det andra bullar. Då vi mötte folk fick reste han plötsligt hela raggen ända ut på svansen och boffade åt de som kom. Kom det joggare jagade han efter dom så att jag fick skämmas ända ner i tårna då Buddy nästintill lyckades fälla varje svettig man som passerade oss. Och detta skällande. Numer på det mesta. Framför allt på folk som kommer mötandes. Lillen är så osäker så han går på tå nästan :P. Skulle någon få för sig att hälsa på honom när han kommer skällandes så kryper han på mage pipandes in bakom mina ben.
Min lille klenis hahah :D.
Nu när familjen äntligen kommer hem så ska jag ta mig ut i samhället mer och miljö/socialträna honom. Just nu kostar det mig 120 spänn att åka fram och tillbaks till stan. Hur kul är den på en skala?
Jag märker i varje fall mer och mer för varje dag att det är en terrier jag har å göra med. Envis som synden och kaxig så inåt. Haha men det går framåt i varje fall.
Idag lyckades Buddy vara själv hemma i hela fem minuter utan att pipa *stående ovationer*.
Vi har även övat på att gå ordentligt i utställningskoppel. Just nu ser det mest ut som om jag har en studsboll i andra änden av snöret hehe.
Han är så go min lille pup. Är så himla lycklig att jag har honom :).
lördag 11 augusti 2007
En ny fas
Upplagd av Amanda vid 01:18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar