I all hast kom jag på att vi naturligtvis måste åka upp till Gävle och hälsa på ett par dagar. Ett par dagar blev senare till en vecka som vi större delen spenderade tillsammans med Jennie och hennes blandrastik Beila. Buddy och Beila är nästan precis lika gamla, det skiljer bara några veckor i mellan. Vi tänkte "Kul! Puppisarna kan roa sig själva medan vi dricker te och pratar." eller "Åååh så mysigt, så kan vi gå långa promenader med varann och dricka varm choklad och mysa i snön!". Haha nåja, tanken var god och frestande och mer analyserande än så var varken jag eller Jennie :P.
Väl uppe in the hoods, när jag och Buddy äntligen kom av en riktigt dryg tågresa, sätter Buddy genast igång och skäller. Än värre blir det när vi möter Jennie och Beila. Buddy skäller så att trumhinnorna skallrar och Beila blir upprörd över hans vilda sätt så att även hon börjar skälla och gå lika stirrigt som mitt odjur. Där stapplade vi fram i snön, jag med en tung resväska på hjul som envisades med att välta hela tiden och så odjuret Buddy i andra änden på kopplet. Och så Jennie med sin stackars tik som redan i sig är en lite osäker ung dam. Inte mycket mer att göra än att bara gå bestämt, och med allt tålamod slut ryta till här och där.
Svettig kom vi äntligen innanför dörren bara för att vända igen och gå en lång promenad med dem så att de får lukta av varann i lung och ro och sedan leka en stund i en hundhage. Visst gick det hela mycket bättre tillslut och de lekte jättefint i hagen tillsammans - Beila sm en retsticka och Buddy som frustrerad eftersläntrare i ta fatt leken :).
Behöver jag ens säga att veckan inte gick som planerat? Dagarna for iväg och utan att man visste ordet av var det kväll igen. Hundarna var som besatta av varann och det slutade med att jag fick ha Buddy inspärrad på en liten yta i stort sätt hela veckan förutom när Jennie och Beila var ute själva eller när vi alla gick promenader tillsammans. Beila i sin tur som redan är lite stressad och osäker kunde inte slappna av utan skulle ständigt gå och försöka leka med Buddy genom gallret.
Veckan gick alltså mestadels ut på att säga åt hundarna att låta bli än det ena än det andra, och ju längre tiden gick desto mindre tålamod hade jag och Jennie. Sista kvällen var vi så trötta av all negativitet så jag tror att vi båda såg stjärnor.
Men även om det var mycket jobb hela veckan bara med att hålla isär dom och för att kunna ge dom vad dom behövde så hade jag himla mysigt. Vi drack te och småpratade om allt och inget medan hundarna äntligen sov. Vi såg på film och åt oändligt mycket godis och nästan ingen mat alls :P. Vi pratade mycket hund och funderade över lösningar på diverse småproblem.
Jag och Buddy fick inte mycket gjort och träningen blev snarare sämre eftersom jag hela tiden tappade tålamodet och det sken nog igenom lite för väl så Buddy blev ännu mer ledsen och stressad. Näe hur mysigt den än var mellan varven, en sådan resa gör jag nog inte igen förens Buddy är mognare, lugnare och har lite mer allmänt vett ^^.
Är himla glad ändå för Jennie och hennes hundintresse där uppe, och sedan, när vi har lite mer diciplin på oss själva och de små liven - då ska vi nog kunna hitta på både det ena och det andra tillsammans :). Här kommer lite kort på dem när de leker tillsammans, en underlig form av brottning där leken gick ut på att bita tag och hålla fast försiktigt i varandras kroppsdelar.
Beila och Buddy leker jage i snön!






1 kommentar:
Heeej gumman =D hahah det vart en vecka av kaos det där ! Men lite mys hann du å jag med iallafall=D Jag längtar efter er, och hoppas på din mormors lgh att ni kan bo där när hon e i Indien=D Så tror jag att det blir lättare att göra "nyttiga" saker med hundarna, när vi får energin över till de små busarna=D
beila vinkar till buddy hehe
Puss ¨å Kram Jennie
Skicka en kommentar